Godahoppsudden – historia, myter och upplevelser

Godahoppsudden är ett populärt turistmål och ett måste om du har vägarna förbi Kapstaden. Här bjuds det på flora och fauna, historia och skeppsvrak. Sen finns det även en hel del myter som kretsar kring Sydafrikas mest sydvästligaste udde: Godahoppsudden. Det har länge funnits en missuppfattning att det är här Afrikas sydligaste punkt och att det således är där Indiska Oceanen möter Atlantens vatten. Det stämmer inte.  Afrikas sydligaste punkt heter Cape Agulhas och ligger ungefär 20 mil från Kapstaden. Däremot möts strömmar från Indiska Oceanen med Atlanten vid Godahoppsudden, vilket bidrar till ett spännande marint liv.

Aktiviteter och sevärdheter på Godahoppsudden

Oavsett om du intresserar dig för historia, flora, fauna eller ingetdera: brukar de flesta äventyr till Godahoppsudden resultera i att du besöker det legendariska fyrhuset som smyckar Afrikas sydvästligaste punkt. Blicka ut över den ändlösa horisonten, ta dig runt på den 45 minuters långa vandringsleden eller njut av en lunch med tillhörande vin till den magnifika utsikten. Ett måste på din resa till Kapstaden.

Missa heller inte att spana på de häftiga skeppsvraken som fyller Godahoppsuddens kuststräcka. Här finns spår av över 3000 skeppsvrak som försökt trotsa det svårmanövrerade havet utanför Sydafrikas kust. Om du har riktigt tur, kanske du hittar en gömd skatt bland vraken.

Om du är sugen på att vandra runt i den vackra naturen, veta mer om skeppsvraken eller få reda på fler aktiviteter: bör du boka ditt boende i Kapstaden med oss. När du har gjort det, hjälper vi dig till den bästa upplevelsen Godahoppsudden kan erbjuda.

Godahoppsuddens historia

Namnet kommer från när den portugisiska flottan försökte nå handelsavtal med länderna i öst. Och för att göra det, var du tvungen att korsa udden. Det visade sig vara en svår färd; något många fick ge upp hoppet om eller helt enkelt ge sitt liv för. Det var inte tills Bartolomeu Dias satte segel mot Indien, 1488, som européerna tog sig förbi udden och gav namnet ”Stormarnas Udde”. Ett namn som tätt därefter ersattes av den portugisiska kungen till Godahoppsudden; för hade du tagit dig såhär långt, ingav det goda hopp att ta dig hela vägen till Öst. Således även ge goda hopp åt ditt land i form av handelsvaror.

Fler och fler lärde sig bemästra de stormiga och svåra haven utanför Sydafrikas kust. Och fler och fler började landstiga och skapa små kolonier. Men det var inte förens det holländska ostindiska kompaniet började segla i dessa vatten som saker började hända på riktigt: Jan van Riebeck, med den resterande holländska flottan, landsteg 1652 och började därefter bygga upp kolonier. Framförallt landsteg man i Table Bay; vad som sen skulle komma bli Kapstaden. Eftersom färden mot öst, samt färden tillbaka, var lång. Behövdes det ett stopp och Godahoppsudden fungerade perfekt för detta.

Här slog holländarna fäste och började bygga hem och bruka mark. För handeln mellan Indien, Kina och Europa var det här ett strategiskt läge. Men de var inte ensamma: Hottentotter som de kallades (korrekt benämning Khoikhoi) hade redan bosatt sig här för över 1500 år sedan och tvingades bort från sina hem. Tillsammans med sjukdomar från Europa (främst smittkoppor) ödelagdes stora delar av ursprungsbefolkningen och européerna vann mark. Holländarna fortsatte att bruka landet och använde Kaphalvön som en form av depåstopp innan de seglade vidare mot Öst eller Väst. Samtidigt i Europa började franska protestanter fly för sitt liv och landade i Holland.

Eftersom Holland nu hade en nyöppnad koloni så söder som söder går, behövdes det arbetskraft och dem franska protestanterna skickades ner. Utöver det importerades det tusentals slavar från Indonesien och Malaysia, vilka slutligen skulle bilda folkgruppen ”Cape Coloureds”.

Kolonin fortsatte att frodas fram tills den franska revolutionen och på Napoleons orders, skickades fransmännen ner för att ta över det strategiska läget för handeln i öst. Således fick fransmännen kontrollen 1795 – något britterna inte kunde tillåta.

Samma år erövrade det brittiska imperiet Kaphalvön från fransmännen och höll fäste här tills holländarna lyckades återerövra 1803. Striden var ännu inte över och det intensifierades mellan holländare, fransmän och britter. Fransmännen gav upp 1806 och britterna återtog således kontrollen. Men det var inte förens 1814 som holländarna slutligen gick med på att överge sina kolonier till britterna och Sydafrika blev således en brittisk koloni. Ända fram tills 1910, då Sydafrika till slut blev självständigt.

Idag används inte Godahoppsudden lika flitigt efter Suezkanalens skapelse 1854, vilken öppnade för en både säkrare och snabbare rutt mellan Europa och öst.

Den Flygande Holländaren

Du har säkerligen hört talas om den flygande holländaren någon gång i ditt liv. Men har du hört hela historien? Om inte, startade det under det holländska ost-indiska kompaniets framfart under 1600-talet med kapten Van der Decken i spetsen.

Kaptenen hade gjort affärer i Indien och satte segel mot hemlandet. Fullpackad med dåtidens dyrgripar, seglade han vidare mot väst och Atlantens hårda vatten. Där möttes han av storm och trotsande vatten.

Van der Decken svalde aldrig stoltheten den dagen. Trots besättningens önskan om att gå i hamn, fortsatte kaptenen in i stormen och en intensiv kamp mot Godahoppsudden påbörjades. Det blixtrade, blåste och vågorna höll på att dränka skeppet – men fortfarande ville han inte gå i hamn. Besättningen bönade om att vända och segla mot lugnare vatten men kaptenen vägrade. Istället tände han sin pipa och fortsatte sin jakt på att ta sig runt udden. Slutligen fick besättningen nog och de gjorde uppror.

Inget stoppade Van der Decken: snabbt dräpte han rebell-ledaren och satte stopp mot myteriet. Han slängde den döda ledaren överbord och när liket träffade vågorna började skeppet tala med honom, befallande att han skulle gå i hamn. Varpå kaptenen svarade: – Måtte jag vara evigt dömd om jag gör, ty jag skall bemästra vattnet och segla tills domedagen är kommen. Efter det dömde skeppet – som i själva verket var gud – honom till att segla runt på världshaven tills domedagen med en besättning av gastar och skapa död åt alla som fick syn på skeppet. Van der Decken gick aldrig mer i hamn.

Många har påstått sig se den Flygande holländaren under sina karriärer. Många har förlist därefter, andra har överlevt. Det sägs också att det är därför det är så många skepp som har förlist just kring Kaphalvöns kust. Senast någon påstått sig se den var under andra världskriget när en tysk ubåt sa sig se ett förskräckligt sken i fjärran.

Djur- och växtliv på Godahoppsudden

Utöver skeppsvrak och fascinerande historia, finns här mycket annat att se. Om sanningen skall fram, åker de flesta inte hit på grund av den rika historian utan för att ta en titt på fyren, promenera i naturen men framförallt hälsa på pingvinerna i Boulders Beach.

Godahoppsudden bjuder på ett rikt djur- och naturliv. Här finns över 1100 växtarter som i princip enbart växer i det här området, vilket bidrar till en rik och härlig natur. Tillsammans med det dalande landskapet, inramat av havet, bildas det otroliga vyer och att vandra i det här området rekommenderas starkt. Vill du verkligen få ut så mycket som möjligt av Godahoppsudden, föreslår vi att du bokar ditt boende med oss. Då delar vi med oss av de bästa vandringsturerna och hemliga platser som bara lokalborna känner till. Det är värt det, vi lovar.

I den vackra växtligheten kommer du dessutom möta en hel del medlemmar från djurriket; här finns över 250 fågelarter, en mängd antiloper, zebror, sköldpaddor och strutsar. Här får du även chansen att vara närgången med babianer – men bli inte för närgången. De kan se söta ut på avstånd men aggressiva om du går och bär på föremål som kan tolkas som mat. Och vad du än gör, mata inte babianerna. Resultatet blir att babianerna måste skjutas eftersom de numera ser människan som ett medel till mat. Rädda en babian och behåll maten för dig själv.

Eftersom Kaphalvön är omringad av vatten, bjuds det – utöver en vacker utsikt – på marint liv. Här finns delfiner som visar upp sina akrobatiska konster över vattenytan; valar, som sprutar vatten flera meter över ytan och fyller vattnet med sång. Och har du tur, kan du även få syn på ett gäng späckhuggare. Vill du öka dina chanser, bör du passa på att åka under valsäsongen vilken främst är mellan augusti till november.

Vill du resa till Godahoppsudden?

Vi har gjort det flera gånger och vet vad som funkar. När du bokar ditt boende med oss får du tillgång till alla våra upplevelser och resetips. Däribland din nästa resa till Godahoppsudden. Läs mer om vår dagstur till Godahoppsudden och hör av dig.